Nu var vi till slut i Karlskrona, det gick, även om vissa sa att ”det går aldrig”

Ett glatt gäng samlades till förtöjningsöl efter det att vi tagit adjö av våra mycket glada gäster, deras leenden var uppe vid öronen, typiskt robotsbåtsflin. Besättningen såg nu fram emot att få uppleva Karlskrona, vissa har aldrig varit där, andra som turist för 20 år sedan och vissa av oss när vi var aktiva i flottan. En utmärkt middag serverades ombord av våra eminenta kockar och vi njöt av underbart samkväm. Vårt vaktschema var i gång och skapade en del tolkningsbekymmer då vakten avslutades 0800 dagen efter, men de kluriga grejade det. 2 gick samtidigt i 3 timmarspass, goda samtal, tid för lite pyssel med att tömma papperskorgar, göra rent i tvättrum, diska upp det sista i byssan, mm blev en bra sysselsättning.

Måndag morgon tidigt blåste Bertil i Oran och berättade om att han och Nina firade 30 årig bröllopsdag, som seden kräver så serverade han rom till sjöbusarna, det var få som kände att de ville börja dagen på det sättet. Uppställning på backen som rutinen kräver och genomgång av dagens aktiviteter. Vi skulle ha öppet för besökare så guider efterfrågades, vilka äter på stan, lunch och middag, vilka hänger med till Trolle och äter på Försvarsrestauranger? Vi tog oss till Marinbasens entre och kom in då vi hade guide och även godkänd besökspassering av örlogsbaschefen. God lunch, bra logistic, och klart att vi träffade några vi kände. Vi slank förbi Orion och hälsade på fartygschefen som tillika är medlem och vår erfarne Mano på Ystad. Fria aktiviteter och fri tid gavs därefter.

Tisdag blev lite mer tempo, Flottans män kom tidigt ombord för guidning, körning på eftermiddagen förbereddes, middag för gäster lika så, Ordförande T38 Vänner hälsade oss välkomna till sin Stad. Vi hade kontakter på Kockums så nu begav sig alla utom vakten till varvets entre för en initierad guidning av Janne och Jens Olof. Vilket projekt det var att anlägga Karlskrona, vilken entreprenörsanda, vilka resurser och ingenjörskonst, beundransvärt. Området är klassat som Världsarv idag och är värt en heldag minst för att fånga då, nu och framåt. På eftermiddagen var det dags för vår körning. Vi tog ombord gästerna, sedvanlig säkerhetsgenomgång, loss och så ut på Karlskrona redd in förbi Aspö samtliga framåt 11,4, blev även 11,750, så vi knuffade vår kära båt upp mot god fart. Så var vi tillbaka och förtöjda, ånyo robotbåtsleenden, och förtöjningsöl för gäster och bestättning. Byssan hade förberett en trerätters till gästerna, och vi andra tog en dusch och klädde om för att intaga middag på Sjöofficersmässen, alla var uppklädda, snygga och granna i kostym, blazer och slips, det är inte ofta vi ser varandra på det sättet. Trevliga samtal, skål för absent friends, sång och skratt. Roligt då många inte hade varit där tidigare, fantastisk miljö, tavlor, inredning, bibliotek mm.

Onsdag nu var den stora dagen, Ubåtsmuseet skulle invigas med pompa och ståt, det var ju därför vi åkt till Karlskrona. Alla som e hade vakt var med vid de högtidliga tal som hölls, Marinens Musikkår spelade, vädret var fint och alla var förväntansfulla. Landshövding och marinchefen tog bultsaxen och klippte av en en ubåtsvajer. Rickard Baurer Museechefen hälsade inbjudan att komma in. Vissa av oss representerade Ystad, resten kopplade av i solen och snart var det dags för nästa körning med middag för gäster. Det var mycket folk så det blev kööö in i ubåten, ingen ide att ens försöka, men Rickard bjöd då in hela Ystads besättning på egen visning och lunch nästa dag. Losskastning och ut på havet, intog kurser som U137 hade och angjorde Gåsdefjärden, vi passerade grundstötningsplatsen och ankrade upp innanför. Nu tog Anders och berättade sin initierade story från händelsen, han var där som röjdykare och den presentationen med planscher och händelseförlopp gjorde mycket stort intryck på gäster och besättning. Ankaret upp, dimman rullade in, sikten blev kort, ut ur passagen, radarnavigering, en GT låg fart, framme vid Karlskrona angöring lättade det och nu startade vi upp övriga GT och satte 11,4. Strax förtöjda, återställning, bössan full rulle trerätters för 25 gäster, besättning flunkar och vakt, övriga ut på stan eller middag på Sjöofficersmässen. Några av oss var trötta så en tidig kväll kunde det bli för dem. Nöjda gäster gjorde avtropp vid 22 tiden, bössan återställde, porslin in, nya dukar, och sedvanligt pyssel och återställning efter fest.

Torsdag och nya äventyr, purrning tidigt och nu RENT SKEPP och alla tog sig an uppgiften med stort engagemang, muggar, tvättrum, lejdare, skott, byssa, brygga, slc, mm, nog sjutton var vi duktiga. Så vid 10 tiden avslutade vi och förberedde oss på att få en egen guidning av Ubåtsmuseet av Rickard Bauer museichefen. Vi var alla taggade och botaniserade runt inne i Neptun, utanför, lyssnade till pedagogiska beskrivningar mm. Vid 1130 var vi bjudna på lunch och vädret var varmt och gott. Vi träffade även vår redare, Hans Lennart Olsson från Sjöhistoriska Museet och vi överlämnade keps, kopp och inramad bild på Ystad till honom till hans stora glädje. Även Rickard fick koppar till sina kolegor, keps och inramad bild på Ystad för att ha på sitt skrivbord. Eftermiddagen inleddes med guidning på Korvetten Helsingborg av blivande fartygschefen Anders…. är detta rätt? Det var många frågor som besvarades och en hel del ny information som vi fick ta del av, mycket givande och trevligt av en hängiven guide. Nu tillbaka till Ystad och förberedelser för kvällens skeppsafton, grillspett med tillbehör var på menyn, det dukades upp på kajen utanför marinmuseum med härlig utsikt och under tak och i lä för vind, mycket proffsigt och trevligt anordnat av vårt byssateam. Det var vänner från Västervik och T38 som även deltog, och glada sånger med berättelser kunde höras ut över fjärden. Anders hade förberett ett lotteri och de flesta fick fina priser, mycket uppskattat av alla. Mörkret kom och timmen började bli sen, men ingen sån kväll kan avslutas utan en GT start, och vem var mest lämpad om inte Janne Hagberg, CMs farbror som seglat som cheif   på de flesta av flottans fartyg, Jannes leende var uppe vid öronen och han tog uppgiften på största allvar och så  lyste vi upp fjärden och delade med oss av lite turbinljud som vi alla älskar. Vilken kväll, happy ship Ystads vanliga stil, helt underbart.

Fredagen var som vanligt tidig revelj och några var trötta i kroppen, eller knoppen, men alla hade haft en kanontrevlig skeppsafton. Det var i plan att besöka Orion men hon kommer ej in förrän senare under natten så nu blev det tillfälle för att titta i MTB hallarna och speciellt T38. In på örlogsbasen igen och nya intryck för den intresserade av teknik och fartyg. Det blev en tidig kväll och en hel del förberedelser för vår återfärd till Gålö. Lördag och nu var det nära till avgång, och så skulle svartvattentanken tömmas, men museet var ju inte öppet ännu, hur löser vi det, det går ju in….men nog sjutton gick det, och tömt var det strax innan vi skulle lasta loss. Gäster kom ombord, säkerhetsgenomgång, mm alla var taggade för resan mot Kalmar. Telefonen ringer och lokaltidnignen vill göra en intervju och undrade när vi gick och svaret var kl 1100, jamen då hinner vi om vi kommer en kvart innan, det där med förberedelser för gång mm. Så när alla var klara på sina poster, stationer hade blåst, då kom reporter och fotograf och skulle få bra info och bra bild från kaj, landgång var indragen, besökare på kajen, och alla väntade på att komma loss. Iväg ut och nu gick vi en tur inåt, hälsade med honnör och mössa av på några holländare, de besvarade vår hälsning, vidare passerade vi några större fartyg på redden och även de fick honnör och mössa av från oss, och det Amerikanska hangarfartyget hälsade Ystad med. Vid passage sattes samtliga framåt 11,4 ut genom sundet och havet, Ystad var på väg hem till Gålö. Vackert väder, en sydlig vind så det gick att vila och njuta i lite lä på backen. Och så var vi på tidtabell i Kalmar, gästerna debakerade och vi tog en vilopaus. Några kamrater från T46 ville egentligen inte kliva av så de åkte med en bit till. Nya gäster inte så många men några och så satte vi av mot Oskarshamn, Öland är långt helt klart. När vi kom fram var det dags för att stödbunkra ett tiotal kubik för att ha gott i tankarna när vi kommer hem med. Kvällen blev lugn och många av oss var lite trötta.

Söndag, sista dagen, vi hade vid uppställningarna som Z så underbart trevligt hållt i under hela resan påmint om säkerheten, var försiktiga, låt oss komma hem hela och friska hade blivit ett mantra utöver allt annat gott som dessa samlingar gav. Nya gäster skulle komma in, det var ju avspärrat där vi låg, men bakom timmerhögar så till sist hade vi alla ombord, även vår medlem Ulf som numer bor i Västervik. FC Orion hade mönstrat på i Karlskrona som mano och tog oss säkert vidare norröver. Spårösund är en trång passage som det gäller att ha bra koll på sina manövrar och igenom kom vi med flera meters marginal på båda sidor, mer var det ej, dock djupt, kräver sitt omdöme och kompetens helt klart. Västervik angjordes och gästerna tackade för sig, intresserade gavs lite spontanguidning ombord. Vår vän Kenneth Andersson som hjälpt oss med kajplatsen hade nu även ordnat så att Västerviksposten var på plats, intervju och lite marknadsföring, bilder, och så lite guidning ombord. Nya gäster och nu upp mot Oxelösund, och då via den känna så kallade E4an, inomskärsleden som är bedövande vacker skärgårdsnatur. Förbi Arkö, där Anders W följde oss med sin styrpulpetbåt med barn och fru ombord glatt vinkande. Det var ordentlig utkik för att ej skölja upp förtöjda båtar mot klippor, så farten fick stundtals tas ner till båda yttre framåt 2. Detta medgav att vi började bli sena enligt tidtabell och gästerna i Oxelösund ringde och undrade var vi var, vi är på väg blev svaret ni ser oss om 10 minuter. Förtöjda vid mer timmer på kaj, gäster iland, gäster ombord, och snart var vi på väg på sista etappen upp mot Gålö. Vi upptäckte båt med dykarflagg och vi fick puttra förbi, men sen var det samtliga framåt 11,4 hemåt, fint väder lugnt hav, god sikt, lite segelbåtar och sommaren var på väg. Upp förbi Landsorts Angöring, Mysingen, Östra Röko, Älvsabbsmonumentet och nu var vi snart hemma, bra radarnavigering och gott samarbete. Lugnt och fint angjorde vi vår kajplats och fick hjälp med förtöjningen, men visst var det Rune som var där?! Gäster iland, bussade upp till Dalarövägen av vänliga och lada Bertil i hans buss. Avtackning av vår mycket trevliga, kompetenta befälhavare och medlem Patrk som nu skulle sätta sig i bilen och i princip åka hela vägen tillbaka, ner till Mönsterås, ca 4,5 timmar. Alla hjälptes åt att återställa, yoghurt delades ut till alla för det hade vi kvar från vår trogna sponsor. Samling på backen, TACK till oss alla, vi har gjort det. Inga maskinproblem, inga personliga skador, mycket trevlig stämning ombord hela tiden av alla, vi har något att vara mycket stolta över konstrade vi alla. Sommarkramar delades och så var vi snart ute genom grinden, lite före tidtabell, för ingen kom på att vi kunde köra på en GT på sista sträckan, men hemlängtan var väl för stark.

Happy Ship R 142 Ystad

Text: C-G Wahlin Foto: L-Å Klingsted

[print_gllr id=4735 display=short]